Ett detaljplan befinner si ett juridiskt bindande handling sasom bestammer vilken tillampning

av lan samt vatten sasom befinner si legiti. Planen talar ifall va sasom far och ej far goras inom planomradet, vilken typ av bebyggelse sam rorelse hane tillats uppratta och hur saken dar ska kika ut.

Kommunen beslutar forsavitt detaljplaner

Det befinner sig blott kommunen sasom kan avgora att greppa fram samt antaga en detaljplan. Det ha kallas forut det kommunala planmonopolet. Det befinner si ocks kommunen som ansvarar forut tolkningen itu dom betraffande detaljplanerna.

Detaljplanens varudeklaratio

En detaljplan visas sasom ett distinkt kvarter kungen nago plankarta. I plankartan beskriver herre med linjer, symboler sam bestammelser baksida av underben saso tillats alternativt inte tillat goras. Plankartan befinner sig det handlin i detaljplanen sasom befinner si juridiskt forpliktand.

Till detaljplanekartan hor en planbeskrivning, saso forklarar mening, innanmate och genomforande av planen. Av och till ingar ocksa andra handlingar som exempelvis illustrationskarta, saso enklare visar hurdan bebyggelsen kan ejakulera att utformas, alternativt en miljokonsekvensbeskrivning (MKB), som redovisar vilken miljopaverkan en avsedd verksamhet kan medfora. Sasom grund at detaljplanen tas mycket olika slags utredningar fram, till exempel ett trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk undersokning.

Malsagande

Ett detaljplan anger alltid vem sasom ska existera uppdragsgivare samt ansvara forut saken da allmanna platsmarken, till exempel gator sam parker. Inom kort den nya flat- samt bygglagen kom 2011 kan det vara nagon eller manga huvudman stav allmanna platser. Kommunen ar normalt malsagand sta allmanna platser andock samt enskilda fastighetsagare alternativt samfallighetsforeningar kan besta huvudman. Forsavitt kommunen ar uppdragsgivare innebar planen ett sann – sam dessutom en forpliktelse – att hitta losning in terrang sasom befinner sig tilltankt pro allmanna platser. Huvudmannaskap innebar ett forpliktels att stalla i ordning sam reparera dessa allmanna platser.

Genomforandetid

Var detaljplan inneha ett genomforandetid villi atminstone 5 ar och hogst 15 ar fran att den age vunnit repparera ork. Nedanfor genomforandetiden finns nagon garanterad sann att uppresa enligt planen. Postumt att genomforandetiden har vandra ut fortsatter planen att avlopa andock kommunen kan gottgora, byta alternativt avbryta planen. Det normala befinner si att planer fortsatter att omfatta fler ar efter det att genomforandetiden vandra ut. Dom aldsta genast angaende detaljplanerna i Falkenberg befinner si av 1934. Genomforandetiden kan man studer villi plankartan.

Hur sa tillats herre juster ino detaljplanen?

Ino jamn- sam bygglagen regleras bade vilka bestammelser ett detaljplan vara tvunge innefatt sam vilka saken da tillat rymma. Somlig regleringar saso markanvandning och genomforandetid, tvingas existera med. Ovrigt, som bestammelser om till exempe utformning och placering utav byggnader oc markens hojdlage, far finnas tillsammans. All planbestammelser tvingas aga stod inom flat- samt bygglagen.

Planbestammelser amna besta klara odl att det klart framgar vad saso inryms inom olika bestammelser. De kan formuleras pa annorlunda metod, exempelvis uttryckas saso krav, forbud, begransningar alternativt villkor. Darfor at det skal bliva tydligt samt hanterbart ges planbestammelsen nago benamning gallande plankartan sasom visar varje saken da innefatt.

Inom jamna- och bygglagen finns det villko villi att man inom somlig rattssak amna juster utvecklingen med detaljplan (PBL 4 fynd 1-4§). Kravet villi att grunda nagon detaljplan uppstar evig bred storre exploateringar samt krav Puerto Rico fru kungen att bruka terrang- sam vattenomraden for bebyggelse sam byggnadsverk. Men det befinner sig atskillig olika faktorer saso avgor ifall ett detaljplan behovs for byggnadsnamnden kan donera bygglov. Det ager att producera tillsamman bade den format utav ombildning sasom skal intraffa samt forhallandena ino omgivningen. Skad det ar kommunen som avgor nar och varenda en detaljplan amna goras.

Syftet tillsamman detaljplanelaggning

Syftet tillsammans planlaggning ar att juster och bekrafta nagon lampligt anvandning it lan- och vattenomraden efter examination i planprocessen. Igenom dom planbestammelser som anges ino detaljplanen blir anvandningen utav jordens underlag- sam vattenomraden forpliktand.

Det kommunala ansvaret och planmonopolet

Kommunen ager forpliktels att planlagga anvandningen fran land och vattenomraden. Det befinner sig Plan- och Bygglagen saso lagger denna syssla gallande kommunen samt som skanke kommunen sjalvbestammanderatt kvar planlaggningen. Kommunen kan saga nej mot att foreta en detaljplan sam det beslutet promenerar icke att overklaga. Det har kallas for det kommunala planmonopolet. Det befinner si enkom samman varnandet bruten somliga riksintressen samt ino fragor forsavitt saga he och garant sasom staten, valtranad bruten lansstyrelsen, har en overinseende sam kan betvivl kommunens beslut.

Beslutande bruten planer

Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavit presumtion fran oversiktsplaner samt generellt likasa detaljplaner. Vissa mindre samt enklare detaljplaner kan likval antas bruten kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner si enar att dom endast omfattar e mindre mangd fastigheter aven att dom icke ar fran officiellt hag.

Benamningen detaljplan

Detaljplaner hette forra stadsplaner alternativt byggnadsplaner (torsk villig forsavit kommunen varenda malsagande alternativ icke). Samt de planer som upprattats som stadsplaner eller byggnadsplaner benamns darnast 1987 detaljplaner.

Medborgardeltagande

Vid varend detaljplanelaggning ager allmanhet och berorda, foruto lansstyrelsen samt andra myndigheter samt kommunala instanser, mojlighet att uttrycka sig kvar planforslaget nedanfor samrads- alternativt granskningsskedet. Syftet befinner si dels att battra beslutsunderlaget igenom att lagra in den erfarenhet och dom synpunkter sasom finns i det aktuella omradet, dels att ge intressenter insyn i forslaget och opportunitet att affektera det.

Jamn- och bygglagen

Det befinner si jamn- och Bygglagen (PBL) som mestadels styr verksamheten runt jamn- sam byggverksamheten. Lagen befinner si indelad i avsnitt som reglerar olika verksamheter. Inom Lagen finns bestammelser ifall planering utav land samt divateoxid och forsavit bebyggelse. Bestammelserna syftar mo att tillsamman hansyn itu den enskilda manniskans sjalvbestammande framja nago samhallsutveckling tillsamman jamlika och goda sociala levnadsforhallanden forut manniskorna ino dagens by sam pro nastkommande generationer. Lagen beskriver vilka villkor karl ska stalla spann lokalisering it bebyggelse tillsamman mera, respektive vilka ansprak gallande design herre amna stalla, sam innehaller bestammelser for saval detaljplanering saso sta oversiktsplanering.

Flat- sam bygglagen kom 1987 sam fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen fran 1947. I enlighet me byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsamman stadsplan och byggnadsplan vilka hane forutsatte skulle folja hur sa som uttryckts inom den oversiktliga generalplanen. Aldre planer saso stadsplaner, byggnadsplaner sam avstyckningsplaner innefatt idag sasom detaljplaner. Dessa aldre planer age ej langre en genomforandetid.